Kan man lära sig läsa genom att koda?

Att lära sig koda eller att koda för att lära sig. Att hantera kod (tex bokstäver) kräver en mängd att olika förmågor samverkar (tex vid läsning och skrivning när man kodar ljud till bokstäver) Genom att behärska en kod kan man utföra och skapa. Med datakod kan man få olika ting att hända i tex ett program. Om man behärskar olika sätt att koda underlättar det förståelse?

Kan då datorkodning underlätta knäckandet av läskoden om man använder en App med grafiskt gränssnitt och symboler? Man kanske skall börja med kodning med visuellt stöd före eller samtidigt som man lär sig läsa?

Kan det vara ett sätt att lära grundläggande färdigheter som design, problemlösning, att tänka i sekvenser, matematik och språk i en för barnen meningsfull kontext?. Är det att utveckla tidig litteracitet och numeracitet? Att kunna koda anses idag ingå i begreppet litteracitet.

Att vara litterat innebär inte endast att avkoda text utan i ordets djupaste betydelse att veta hur man kan använda intellektuell teknik för att förändra sin livssituation. ”Literacy not in a narrow sense of learning letters and numbers - but in a broader Freirian sense - of learning to develop the capacity to transform oneself and one’s life (Freire & Shor 1987)” (citatet från G. Narayanan 2007).

Kan nya digitala verktyg användas för att utveckla barns tänkande och förmågor på sätt som inte tidigare varit möjliga? Kan det stärka barn med svårigheter? Är det här vi måste pröva, få erfarenheter och fundera på hur vi kan förändra lärprocesser?

Frågorna uppstår efter att ha arbetat med programmet Scratch tillsammans med yngre barn.

Nu har också ScratchJr kommit för iPad. Det är en App som är tänkt för barn mellan 5 och 7 år. Appen är gratis och kan hämtas från iTunes. Testa själv och fundera vidare!

SratchJr har en website med bakgrund,guider,lärmaterial och länk till iTunes

http://www.scratchjr.org/

På bloggen Pappas Appar finner du en utförlig beskrivning av Scratchjr på svenska och länk till iTunes; http://www.pappasappar.se/scratchjr/

Öppen källkod i förskolan

Det blir vanligare med interaktiva skärmar på förskolorna. Jag har tillsammans med personal och barn testat TuxPaint och GCompris på förskolor, ett par open source-program anpassade för yngre barn. 

Tuxpaint som används på bilden ovan är ett rit- och skrivprogram och Gcompris är en pedagogisk programvarusvit med 135 aktiviteter för barn mellan 2 och tio år. 

Versioner av programmen finns för Linux, Windows och Mac.

Tuxpaint har ett tillägg "Stämplar" (Stamps) med bilder som man bör installera. Om man vill ha koll på var man sparar bilderna använder man "tuxpaint-config".

Gcompris har en aktiveringskod i Windows och Mac-versionen  som kostar 9 € om man vill ha tillgång till alla akiviteter, samma kod kan användas till många installationer.

Bägge programmen används också på en del skolor i Malmö för yngre barn som verktyg för att upptäcka bokstavsvärlden.

Scratch är gjort för att lära barn att programmera. Det är ett visuellt programmeringspråk utvecklat på MIT av ”The Lifelong Kindergarten group”. Scratch är baserat på en pedagogisk tradition med gamla rötter där barn får möjlighet att utveckla sitt tänkande genom kreativt ”tinkering” med hjälp av stimulerande material. Scratch ger möjlighet att skapa interaktiva program och berättelser genom att mixa ihop grafik, animationer,  foton, musik och ljud. Man gör detta genom att bygga ihop block av händelser, som om man bygger med klotsar. Det tar inte många minuter för treåringarna på bilden ovan att få grepp om Sctatch. 

Projektet Kroppen på Lindängehus förskola

Lindängehus förskola har gjort en innehållsrik presentation om projektet "Kroppen".
Under projektets gång har de använt IT på barnens villkor integrerat som en naturlig del i ett undersökande arbetssätt kopplat till målen i läroplanen.
Presentationen talar för sig själv och är et utomordentligt exempel på hur man kan dokumentera och reflektera kring lärandeprocesser.
(Använd helskärmsläget för att se presentationen bättre)

Farbror Sixten rockar loss på Maryhills förskola

"Sångstund med Sixten. Passar till barn från 1-8 år.
En blandning av klassiska barnsånger och nyare varianter,
allt i Sixtens version. Knasiga farbror Sixten finns oftast
på Maryhills förskola i Malmö. Lyssna och njut!

Syftet med filmerna var från början att våra grannförskolor också ville ha Sixtens fina musik. Sen la jag upp det på Youtube så att de skulle kunna se det enkelt. Jag insåg inte att det skulle spridas så som det gjort, men det är bara roligt!

Ytterligare syfte skulle väl vara att jag tycker det finns så lite bra barnmusik, oftast är det ganska tramsigt och löjligt. Sixten är i och för sig också ganska tramsig men på ett annat sätt. Vanliga barnsånger fast på ett lite ösigare och tokigare sätt. Figuren Sixten föddes för många år sedan när vi hade fredagssångstunder, jag tröttnade på mig själv så jag klädde ut mig och kallade mig Sixten." 

Kalle Nimhagen, Maryhills förskola

"Fortsättning på den populära sångstunden med Sixten! 
Några fräcka låtar som hajarna, en liten vampyr, superhjältarna
och heavy metal spindel. Lyssna och njut!"

Sixten är en dråplig figur som elegant sjunger barnvisor
och förklarar saker och ting på sitt eget sätt.
Språkutveckling och lärande för barn på ett högst påtagligt sätt.
Sixten kan användas på storbild på din förskola
för att förnya sångstunden

Mer om digitalt berättande på Almängens förskola

Den rafflande sagan om spöket Ryan

Kalle och Nosas häpnadsväckande äventyr

Filmerna är bra exempel på utvecklingen av det kreativa skapandet och digitala berättandet som man arbetar med på Almvikens förskola. Processen och metodiken med hjälp av iPads kan du läsa om i tidigare blogginlägg

Animationsprojekt med iPad

Almängens förskolas animeringsprojekt på tema Vatten under hösten 2012.

En grupp 4-åringar genomförde projektet tillsammans med Ateljerista Sara Einarsson och IKT-pedagog Janos Back utifrån idén att arbeta med berättelse-teckning-målning och animerad film med Ipad och passande Appar.

Många barn på förskolan har invandrarbakgrund och olika modersmål. Då tycker vi att berättandet har en särställning bland andra verktyg för inlärning och språkutveckling.

• Vi började med att presentera idén för barnen och började med skapandet av berättelsen, den viktigaste delen i projektet
• Utifrån berättelsen tecknade barnen karaktärer, figurer och bakgrundsmiljö.
• Därefter ritade barnen filmmanus i små rutor som i en serietidning. Mallen hämtade vi från nätet.
• Sedan vidtog själva animationen med appen Puppet Pals HD.
• Barnen fotograferade figurerna och bakgrunden och lade in dem i appen.
• Därefter spelade vi in rörelserna utifrån filmmanuset.
• Berättarrösterna spelades in med diktafon och ljudet fördes via dator över till iPad, kan också spelas in direkt.
• När filmens olika delar var klara skedde slutredigeringen i appen iMovie och berättarröst lades på tillsammans med appens ljudeffekter.
• Slutligen gjorde vi filmens intro, titeltext, sluttext och musik med appen Intro Designer for iMovie.

I Lärarhandledning Bildmanus.pdf från Film Stockholm finns många användbara idéer om man anpassar dem till förskolan.

Mycket material kan man finna om man googlar på bildmanus och film i förskolan

Inlägg av Janos Back

En dator för barns lärande

En videopresentation om en dator anpassad för yngre barns lärande med tanke på metoden ”att skriva sig till läsning”. Datorn har enkel talsyntes kopplad till program för skivande.

Gränssnittet är designat för att datorn skall vara smidig och rolig för barn och personal att arbeta med.

Det finns ett urval av pedagogiska program och program för kreativt skapande.

Det finns även mer avancerade verktyg för kommunikation, text, bild, ljud och videoproduktion. Datorn är gjord för att vara robust i barnverksamhet och är enkel att hantera.

Allt utom några program är open source och bygger på Edubuntu, en variant av Ubuntu, ett av de stora Linuxsystemen som används mycket i undervisning i världen och även i kommuner i Sverige.

I Fosie stadsdel finns mångårig erfarenhet av Edubuntu som används på de flesta förskolor och i en del skolor. Då äldre, begagnade datorer kan användas och kostnaden för mjukvara är i det närmaste noll är det även ett hållbart datoranvändande.
För mer information, se under etiketterna nedan.